Förenkla på riktigt

Förenkla jordförvärvslagen

Malin Persson — Thu, 16 May 2013 08:55:02 +0000

Efter ett initiativ från länsstyrelsernas landsbygdsdirektörer har vi tillsammans med dem tagit fram ett förslag till förenkling i jordförvärvslagen. Syftet är naturligtvis att förenkla för företag. Förslaget överlämnades till Näringsdepartementet den 2 maj 2013 i samband med vår presentation av delrapporten 2013.

Jordförvärvslagen – förslag till förändring

Ett av jordförvärvslagens främsta syfte är att bevara balansen i markägandet mellan fysiska och juridiska personer. Kortfattat handlar det om att begränsa juridiska personers möjlighet att förvärva jordbruks- och skogsmark. Syftet med detta är i sin tur att främja sysselsättning och bosättning i glesbygd.

Juridiska personer

Om en juridisk person vill köpa en jordbruksfastighet ska det prövas i enlighet med jordförvärvslagen. Om summan för köpet överstiger 10 mkr ska dessutom Jordbruksverket fatta beslut om den juridiska personen får köpa fastigheten.

Fysiska personer

Även fysiska personers köp av jordbruksfastigheter ska prövas enligt jordförvärvslagen, om fastigheten inte ligger i ett så kallat friområde. Då prövas köpet inte.

Om fastigheten däremot inte ligger i ett friområde, utan i glesbygd enligt särskild definition för jordförvärvslagen, prövas köpet. Syftet är att gynna bosättning och sysselsättning extra i dessa områden.

Förslag till förändring

Att det finns begränsningar och ramar för juridiska personer fyller en viktig funktion. På så vis kan t ex stora företag med – oftast – större finansiella möjligheter än mindre företag och fysiska personer inte förvärva all mark i ett område. Den i lagen efterfrågade balansen finns därmed, vilket är en förutsättning för en levande landsbygd med flera aktörer.

Däremot finns det anledning att ifrågasätta om fysiska personers köp av jordbruksfastigheter ska prövas i hela landet. Statistik för hela landet visar att endast 3 av 1526 ärenden för ansökningar i glesbygd från fysisk person avslogs 2012. En klar majoritet av Länsstyrelsernas landsbygdsdirektörer föreslår därför genom Förenkla på riktigt att förvärvstillstånd för fysiska personer bör avskaffas med anledning av:

Byråkratin. Länsstyrelsens handläggning minskar, liksom osäkerheten för den fysiska personen och dennes möjlighet att förvärva en fastighet. Även byråkrati hos sökande, mäklare och inskrivningsmyndighet minskar.
Få prövningar får avslag. Det gör att handläggningen och all den tid det tar för den fysiska personen och länsstyrelsen kan kännas som bortkastad tid.
Slipper avgift. Att söka tillstånd för en fysisk person kostar idag 3 700 kr. Tas kravet på förvärvstillstånd bort för fysiska personer försvinner givetvis avgiften och administrationen runt det.

Observera att lagen även fortsättningsvis bör tillämpas för fysiska personer inom vissa speciellt utpekade områden, t.ex. omarronderingsområden. Även juridiska personers förvärv bör prövas fortsättningsvis i hela landet.

Konsekvensanalys

Det är viktigt att en förändring av lagstiftningen för fysiska personer föregås av en konsekvensanalys med koppling till lagens syfte för att se om huruvida och i vilken omfattning lagens existens får säljare att agera i enlighet med syftet med lagen. Om analysen visar att det finns skäl att behålla lagen för fysiska personer i norra Svealand och Norrland bör detta övervägas.

Bilaga: Jordbruksverkets sammanställning över landets Jordförvärvstillstånd, bifall och avslag 2012

Förslaget som pdf.

Förslaget är undertecknat av Kristina Alsér, landshövding i Kronobergs län samt Stefan Carlsson, landsbygdsdirektör i Kronobergs län.

Delrapport 2

Malin Persson — Wed, 27 Mar 2013 15:31:37 +0000

På uppdrag av Näringsdepartementet arbetar landets länsstyrelser med projektet Förenkla på riktigt! som ska skapa en märkbar positiv förändring i företagens vardag. Samordningen leds av Länsstyrelsen i Kronoberg. Idag skickades den andra delrapporten till Näringsdepartementet.

Sedan uppdraget drog igång i mitten av 2011 har ett intensivt arbete pågått för att samla in synpunkter från företag, följa upp brukarundersökning, samverka med andra myndigheters förenklingsuppdrag och prata med länsstyrelserna själva om vad som behövs för att vi ska kunna bidra till en positiv förändring i företagens vardag.

Många av de förslag som tagits fram av företagen själva pekar mot kortare handläggningstid, tydligare information, bättre tillgänglighet och bra service. Brukarundersökningar som gjorts påvisar att det är svårt att nå handläggare på länsstyrelserna och att webbplatsen inte fungerar optimalt.

- Många saker kan tyckas självklara, som att det ska vara lätt att hitta rätt person och lätt att hitta information, men det är stora system och 21 myndigheter som ska hjälpas åt att hitta och implementera smarta lösningar, säger Malin Persson, en av processledarna för Förenkla på riktigt!

Förenkla på riktigt! kommer fortsätta att arbeta för att länsstyrelserna ska utvecklas mot ett mer kundorienterat perspektiv. Där blir centrala insatser att utveckla webbplatsen för att kunna möta de behov kunderna har samt att arbeta med telefoni, bemötande och service ännu tydligare än idag.

Genom Förenkla på riktigt! har vi möjlighet att jobba med utbildningar och verktyg för länsstyrelserna men det krävs också ett starkt och modigt ledarskap för att få till reella förändringar och att förflytta våra perspektiv, säger Landshövding Kristina Alsér.

Mer information:

Entreprenörskapsbarometern 2012

Malin Persson — Mon, 18 Mar 2013 09:59:35 +0000

10 procent av Sveriges befolkning är idag egen företagare. Fortfarande väljer majoriteten att vara anställd om man får välja mellan det och att driva företag. Samtidigt kan närmre hälften ändå tänka sig ett liv som företagare.

Detta visar Tillväxtverkets Entreprenörskapsbarometer för 2012. Ta gärna del av resultatet på deras hemsida.

Länsstyrelserna samlade för nytt förenklamöte

Malin Persson — Fri, 08 Mar 2013 14:16:28 +0000

Den 4-5 mars samlades länsstyrelsernas kontaktpersoner i Växjö för andra gången. Några av deltagarna var med redan i juni och några ansikten var nya. Sammanlagt var femton länsstyrelser representerade (två fick tyvärr lämna återbud på morgonen pga sjukdom och försenat flyg).

Landshövding Kristina Alsér hälsade välkommen och lämnade därefter över ordet till dygnets facilitator Caroline Dunne från Möteslabbet.
Vi inledde mötet med att lära känna varandra lite närmre. Varje deltagare fick berätta om sitt favorituttryck, vad det betyder för dem och varför det är så viktigt. Några godbitar som kom fram – och som verkligen har bäring på förenkla – var:

Måste vi alltid behöva gräva ner till Kina för att förklara, visa, redogöra för vad vi har gjort?

Keep it simple, stupid!

Hur svårt kan det vara?

Det kanske är dags att måla om?

Därefter gav Caroline en kort tillbakablick på vad som hände när vi sågs i juni. En av sakerna som vi tydligt minns är att vi då befann oss på väldigt olika platser – vi hade kommit olika långt i både engagemang och tid för förenklauppdraget. Nu var frågan, vad har hänt sedan dess? Alla fick, anonymt, skatta sitt eget och länsledningens engagemang från 1-10. De allra flesta landade på den övre halvan, men det finns fortfarande någon som anser att länsledningens engagemang är för lågt. En bra diskussion följdes där en del handlade om:

Det är fortfarande en ledningsfråga. Man talar om att detta är viktigt, men än har det inte fått genomslag i beslut och handling. Hur ska vi prioritera i alla prioriterade frågor?
Det finns motkrafter som gör vårt arbete svårt – t ex lagstiftning.
Tiden. Många får inte den tid de behöver avsatt för uppdraget. Man har fått det som en pålaga till allt annat som också ska göras och prioriteras. I den bästa av världar skulle det finnas en person som jobbar på heltid med detta på varje länsstyrelse. Det tar ju sin tid att få folk engagerade och dessutom konkurrerar det med så många andra frågor. Länsstyrelserna har ju som bekant många andra uppdrag, vilket gör att det ibland känns som att vi endast bevakar istället för agerar. En motfråga som dök upp var: Behöver det ta så mycket tid? Kan vi inte komma
ganska långt med vårt engagemang och att vi har med oss ”förenkla-tänket” i allt vi gör?
Hur ofta hör vi inte uttrycket ”Det sitter i väggarna”. Ett fantastiskt svar från en av deltagarna på det var ”Ja, men måla om då”! Det kanske är enklare sagt än gjort, men visst ligger det lite i det? Vi behöver ändra vårt mindset och inte bara prata om att vi inte har några resurser.
Vi glömmer ofta vem vi är till för. Vår egen skull eller för att det finns ett behov från en kund, företagare eller varför inte en djurart eller växt? Vi talar fortfarande för lite om nyttan av det vi gör och kundtillfredsställelse. Vi vill förenkla, men glömmer bort för vem vi gör det. Det är inget fel i att tänka på både företagaren och ugglan – men vi måste ta balanserade beslut.

Forumspel lyfter diskussionen

Många förenklaförslag handlar om bemötande, service och attityder. Flera länsstyrelser har också efterfrågat utbildning eller kompetensutveckling inom det området. Till dagens träff hade vi därför bjudit in Forumbyrån. Ett företag som Länsstyrelsen i Kronoberg har anlitat tidigare och som gett goda resultat. Tre skådespelare spelade tre scener där medarbetare från länsstyrelsen mötte en kund. Något tillspetsat såklart, men det visar på ett tydligt sätt vilka problem som finns. Förhoppningsvis tar flera länsstyrelser möjligheten att genomföra ett forumspel på hemmaplan!

Kväll med nytta och nöje!

Framåt kvällningen träffade vi ett gäng företagare inom projektet TvärDrag, som drivs av Regionförbundet södra Småland. De gav sin bild av vilka förbättringar som behövs och

länsstyrelsernas medarbetare fick möjligheten

att besvara och räta ut en del frågetecken. Vid nästa tillfälle kanske vi samlas för en längre diskussion? Därefter gav vi oss ut på en historisk vandring genom Växjö, guidade av historikern Håkan Nordström från Kulturparken Småland. Efter att ha tagit oss genom både påvens och kungens betydelse för staden, pesten och varför det fanns båtsmän i inlandet var det dags för kvällens middag på Hemma hos oss. Självklart med en utsökt småländsk meny

Prioriterat framöver

Efter en natts sömn träffades vi återigen på Residenset. Det var dags för samordningsuppdraget att berätta vad som hänt sedan sist och för varje länsstyrelse att göra detsamma. Om några veckor lämnar vi in nästa delrapport och där kommer en del att handla om just detta!

Vi pratade också om vad som är viktigt att prioritera framöver och efter intressanta diskussioner i både smågrupper och i den stora var vi överens om följande:

Webben – denna påverkar alla Länsstyrelser och sätter nivån för hur smart och lättillgänglig informationen är. Här skulle vi kunna ta fram förslag till hur webben borde fungera och delta i den webbgrupp som är tillsatt. Deltagarna är rörande överens om att detta är prio 1.
Telefonistorganisationen – även denna påverkar flera länsstyrelser. Här skulle vi kunna börja med att anställa någon som är medlyssnare och samlar information om vad kunderna mest efterfrågar. Vi skulle också kunna titta på lösningar som gör att telefonister kan svara på fler frågor och därmed avlasta handläggare.
Påverka P4 – för att få rent strukturella funktioner såsom ”mina sidor”, ”e-tjänster” och liknande saker att bli gjorda med ett kundperspektiv är projektet P4 en nyckel. Med den förstudie som nu genomförs som handlar om hur länsstyrelsernas e-förvaltning ska hanteras blir det särskilt viktigt att lyfta fram kundperspektivet.
Mäta mer med Brukarundersökningen. Här har vi möjlighet att lägga till fler verksamhetsområden och påverka utformningen av frågor, men också göra ett försök att utvidga undersökningen till att omfatta fler än endast ett mindre urval.
Försöka visualisera hur länsstyrelserna hänger samman och påverkas av våra uppdrag, finansiering och styrning. Det påverkar i stor utsträckning hur vi lyckas med vårt arbete.

Förenkladygnet började lida mot sitt slut och efter en gemensam lunch var det dags att bege sig hemåt. Vi hoppas att deltagarna har blivit inspirerade och tar nya steg på hemmaplan! Nu ser vi fram emot alla bidrag till delrapporten.

Pilotprojekt om strandskydd

Malin Persson — Mon, 18 Feb 2013 09:38:09 +0000

År 2009 kom den nya strandskyddslagen. Syftet med lagen är att säkerställa att det finns allmän tillgång till strandområden och att det finns goda villkor för djur- och växtlivet.

Ändringarna i lagen 2009 innebär att kommunens och länsstyrelsens inflytande över strandskyddet ökar. Kommunen får peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, kallat LIS-områden. I dessa områden blir det lättare att upphäva eller få dispens från strandskyddet för bostäder, verksamheter och anläggningar. Länsstyrelsen ska i sin tur bevaka strandskyddets intressen när kommunen planlägger. Länsstyrelsen ska också granska alla ärenden som kommunen beslutar om och kan överpröva dem.

När lagen förändrades var det framför allt budskapen om att det skulle bli enklare som lyftes fram i media. Kanske är det också det som gör besvikelsen över ett nej så stort och kritiken mot kommun och länsstyrelse så starkt? Det är inte sällan rubrikerna, kommentarerna och

påståendena ser ut så här:

”Hur kommer det sig att de fick strandskyddsdispens, men inte vi”

”Kommunen gav ju tillstånd, hur kan då länsstyrelsen säga nej”

”Ni hämmar ju tillväxt och utveckling”

Det är klart att man blir besviken om ens företag blir stoppat för att det inte får strandskyddsdispens. Det är naturligtvis också de som får nej, som uppmärksammas.

För någon vecka sedan lämnade alla länsstyrelser statistik till Naturvårdsverket. I Kronoberg fick drygt 100 anläggningar dispens av kommunerna under 2012. Av dessa är det endast 3-4

dispenser som upphävs av Länsstyrelsen varje år.

Pilotprojekt med Entreprenörsregionen

Så även om det inte är så många dispenser som upphävs, är strandskydd en intressant fråga som berör och ofta innebär starka känslor. Tillsammans med Entreprenörsregionen bestämde vi oss för att genomföra ett pilotprojekt om strandskydd. Vi ville se hur man arbetar med strandskyddsfrågan i olika länsstyrelser och kommuner. Vi ville se om det skiljer sig åt och hur kommunikationen mellan länsstyrelse och kommun ser ut. Syftet var att identifiera förenklingsåtgärder som vi sedan kan skicka vidare till vår uppdragsgivare Näringsdepartementet. Syftet var självklart också att stärka arbetet mellan kommuner och länsstyrelser.

Kommuner som deltog: Halmstad, Hylte, Ljungby, Tranemo och Värnarmo

Länsstyrelser som deltog: Halland, Jönköping, Kronoberg och Västra Götaland

Efter två tillfällen hade vi hittat såväl likheter som skillnader i kommunernas och länsstyrelsernas sätt att arbeta. Läs gärna mer i mötesdokumentationen!